Ja vad skall man säga? Jo ganska mycket faktiskt, och det är väl därför jag dammar av den här bloggen igen, borta är Klackar och Grejer, tillbaka är Laglund.
Bra så.
Men vad skall man säga om gårdagen?
Bebben är alltid Bebben.
Tog emot han i flashzonen strax innan första halvlek blåstes av.
-Hur lång tid är det kvar? frågade Bebben.
- Ett par minuter kanske, svarade jag.
- Då slår jag mig nog ned, sa Bebben och skakade på huvudet.
Vad är det nu tänker jag innan Bebben fortsätter.
- Såg du straffen? frågar han?
- Ja, jo, det var väl synd, säger jag.
- Synd? Du jag var straffskytt när jag spelade och jag missade ett par stycken, inte många, men några, men jag fick iallafall bollarna på mål, säger Bebben då.
- Ja, jo, det kan man kanske begära, försöker jag.
Sen blir det tyst en stund, vilket förvånar mig när det gäller Bebben.
Efter en evighet som säkert varar i 30 sekunder fortsätter han.
- Kommer du ihåg förra året? frågar han.
- Med hörnflaggan menar du? frågar jag tillbaka.
- Ja, jag stod och grät där borta vid flaggan, säger Bebben.
- Det var mäktigt, säger jag.
- Och när vi gick ut, fortsätter han, så såg jag att den lille pojken som bar på flaggan skakade i kroppen, är du nervös frågade jag honom och han svarade ja, då sa jag till honom att hålla i mig så vi kunde skaka tillsammans.
- Det var mäktigt, säger jag.
Sen gick vi ut på planen och det var det.
Blåvitt var nog bättre än Häcken igår. Men vad jag såg redan förra året och som sitter fast även i år är att Häcken är ett smart lag. För jävla smarta.
+ att man verkligen har rätt man på rätt plats.
+ att man har en otroligt begåvad tränare.
och som jag sa till Reseledaren i söndags, det är mannen som skulle kunna föra Blåvitt långt ut i Europa igen.
Förövrigt så skulle man ju kunna säga en hel del om den blåvita introfilmen, en del kanske inte gillar det och en del kanske gör det.
Jag tycker att det var häftigt, men då är ju jag part i målet också.
Men men.
Förövrigt exploderade en av IFKs spelare i korridoren efter matchen med orden:
"Vad i pip är det för pip pip fel med mitt pip liv? pip pip pip pip pip"
Jaja, 28 omgångar kvar...
Det här är fanimej ingen pudel för jag håller varken på Häcken och inte ens IFK Göteborg. Däremot har jag blandad kärlek till bägge lagen fast på ett mer komplicerat sätt och jag tror att det har med personliga relationer till spelare och anställda men just nu är jag bara som ett enda stort frågetecken.
Det stod 0-0 länge men spelet var Getingarnas och klyschor som "surrade i målgården" och "svärm" lämnar jag till de orutinerade och konstaterar istället att nu börjar man inse allvaret.





Vi börjar väl med BK Häcken och Göteborgsfotbollens "fula ankunge" i finrummet omgärdas hela tiden av ett ständigt svävande mellan högsta serien och superettan kombinerat med ett förträffligt bra kassaflöde. Kassakon Gothia Cup göder Hisingens stolthet till den grad att man hela tiden jobbar med en trygg likviditet och unik arbetsro. Obekräftade uppgifter menar att spelarna kasserar in löner som får de flesta Allsvenska lagen att bli gröna av avund. Dessutom har man i vattenringarna efter Carl Fagher hittat rätt i hur man skall driva klubben både ekonomiskt och sportsligt
Senaste tillskottet är Gothia Park Academy som Jozo Matovac headhuntats till att driva. Till hans hjälp har Häcken hittat sin gamla spjutspets Bosko Orovic som skall leda lagets juniorer. En modernträningsanläggning vid St: Jörgen med fyra planer och en facilitet för organisation och träning i yttersta klass. Från detta kan man åter igen bygga vidare i den takt man önskar. 

