Snacka om sista-minuten-värvning

Gårdagens stängning av transferfönstret i Europa bjöd som vanligt på en del nagelbitande för supportrar både här och där. Dock blev de stora övergångarna relativt få trots allt. Ricardo Quaresma lämnar Milano och Inter för att gå på lån till Chelsea, och brasse-floppen Jo lånas ut från Manchester City till Everton. Och Mattias Bjärsmyr blir kvar i Blåvitt minst ett halvår till.

Som Liverpool-anhängare var det tråkigt att se att Robbie Keane återvände till London och White Hart Lane, bara ett drygt halvår efter att han äntligen kommit till "klubben i hans hjärta". Okej att Keane inte motsvarat förväntningarna, okej att Rafa Benitez nu föredrar ett 4-2-3-1-system, men lite mer tid bör man väl ge ett nyförvärv som kostade drygt 19 miljoner pund? Nu sägs Benitez och Pool få cirka 12 miljoner pund tillbaka, och det känns väl sådär.

En spelare som också bytte klubb var Tobias Hyséns gamla lagkamrat i Sunderland, Michael Chopra. Han lånas nu ut till Cardiff City i den engelska andradivisionen, och affären var verkligen vad man kan kalla sista-minuten-värvning. Enligt uppgifter blev allting nämligen klart 55 sekunder (!) innan transferfönstret stängde. En klackvärvning, helt klart. Newcastle-upon-Tyne-födde Chopra, som även har ett förflutet i Newcastle United, har representerat Cardiff tidigare. Faktiskt så sent som i början av innevarande säsong, då han smällde in fem mål för klubben (även då på lån). Nu sägs han stanna där permanent efter denna låneperiod. Annars kommer det ju ett nytt transferfönster i sommar...

Hur skall IFK agera i fallet Bjärsmyr?

Hur är det egentligen med moralen och regelverket inom klubbarna 2009 och frågan riktas framför allt mot spelare som vägrar förlänga sina kontrakt. Samma fråga är förvisso objektiv och ligger till grunden för en öppen diskussion men om man drar paraleller till några år tillbaka så är resultatet och tillvägagångssättet annorlunda. I alla fall just i nuläget.

Varje år så hamnar olika spelare i fokus när de pga sitt attraktionsvärde och status inser att de kan tjäna pengar dels i sin egna klubb men framför allt ute i Europa. Ta Mattias Bjärsmyr i IFK Göteborg som ett bra exempel. Hans karriär har genom IFK tagit ett rejält skutt och proffsmarknaden har fått upp ögonen på U-21 landslagskaptenen på flera håll. Mattias har kontrakt 2009 ut och IFK inser ju givetvis att eftersom han riskerar att gå förlorad så vill man förlänga avtalet så att man inte går miste om sina välförtjänta övergångspengar. Inga konstigheter med det alls.

Problemet är att Bjärsmyr inte vill förlänga sitt avtal med Göteborg och det kan man bara grunda på att han ser sin chans att skriva lukrativt avtal själv genom en s.k. Bosman och det är av tradition den senaste tiden väldigt förmånligt.

Ekvationen med kontrakt innebär ju i praxis att om IFK t.ex. begär ca 20 miljoner och en klubb accepterar så är det affär och säljande förening gör en nettovinst beroende på spelarens inköpskostnad. Blåvitt får sin förtjänst efter normal taxa, köpande klubb betalar ett i deras ögon överkomligt pris och spelare och agenter är nöjda. Allt är frid och fröjd. Sedan skall de personliga avtalen godkännas vilket innefattar en s.k. "sign-on bonus" + lön. Fortfarande efter skolboken och en normal övergång är avslutad. Men om Bjärs står utan kontrakt kan han sälja sig själv för betydligt lägre summa som han stoppar i egen ficka minus "commission" till hans agent. En s.k. Bosman.

Vi leker med tanken att det handlar om 5-6 miljoner vilket innebär att den klubb som tar del av detta även kan erbjuda honom en högre lön. Bjärs går då segrande ur striden ekonomiskt och IFK förlorar förväntade och budgeterad inkomst. Dessutom tappar man även lite anseende ute i Europa då man åter igen inte lyckas hålla sina mest eftertraktade spelare under kontrakt när det börjar brinna i övergångstarmarna.

Det är ju nu som det hettar till och dispyterna, som vi tyvärr inte kan delge er, mellan IFK, agenter, intressenter och Bjärs tar skruv och sportchef Håkan Mild går i taket eftersom man anser att IFK skall ha rimlig ersättning. Klockan tickar dessutom fortare mot utgående kontraktstid och klubbarna avaktar givetvis vad som händer Lex Bjärsmyr på Kamratgården.

Under tiden ger ändå IFK ett slags klartecken för spel för Mattias, även om man värvar in Kalle Svensson för att sätta allt på sin spets. En ganska klar markering är det också från IFK att man inte lägger sig platt när det gäller det sportsliga. Bara det att Svensson har figurerat kaptenssnacket efter Niclas Alexandersson borde vara en varningsklocka som heter duga mot Bjärsmyr. Sen kommer nästa utspel där man objektivt meddelar att "bäste man spelar" på frågan om IFK kommer att spräcka succéparet Bjärsmyr-Ragge till förmån för nyförvärvet från Caen i det centrala försvaret.

Det är nu vi blir konfunderade över hur IFK skall agera med tanke på historiken i liknande fall.

2002 hamnade man i en liknande situation när flera spelare valde att inte skriva på av samma anledning. Man var heta på marknaden och ville se sig om efter en möjlig Bosman-chans. Då svarade IFK upp och valde att sätta dessa spelarna åt sidan tills de bestämt sig. Gustav Andersson försvann till Helsingborg och Tomas Rosenqvist valde att skriva på och fick åter igen speltid.

På den tiden markerade man tydligare vad som gällde och nu med facit i hand och med tanke på den irritation som fortfarande finns i de blåvita leden efter Teddy Lucic ovilja att förlänga sitt kontrakt strax innan sitt proffsäventyr, så är det en ganska märklig följetong vi nu följer gällande Mattias Bjärsmyr.

Vad är det som gäller?
Har IFK Göteborg ändrat inställning när det gäller Bosman?
Vad anser ni, skall Bjärs sättas i frysen tills han bestämt sig?
Eller ger IFK vika pga det sportsliga i detta fallet?
Man har ju antytt att t.ex. det skall finnas en lösning genom att skräddarsy en defensiv mittfältsroll till Ragnar Sigurdsson för att kunna spela med alla tre aktuella (Kalle Svensson, Bjärsmyr & Ragge), eller så är det ett utspel för galleriet?

Reglerna skall givetvis vara olika beroende från klubb till klubb och denna bloggen skrivs enbart med minnen från den tiden då IFK Göteborg, tillsammans med några andra föreningar i samma situation, stämde i bäcken 2002 gällande spelare som inte ville förlänga pga att det kanske var lite grönare på andra sidan ån.


Nu väntar vi med spänning på Sportchef Håkan Milds nästa utspel och av erfarenhet så kan det bli en del hårda och raka konversationer inom den närmaste tiden för Bjärsmyr.

Åskan mullrar på Kamratgården och fortsättning följer...

/Sportchefen

Svensson ersätter Bjärsmyr

Att Karl Svensson, som helst slipper bli kallad Kalle, samtalar med Håkan Mild om en comeback i Blåvitt, är knappast en hemlighet. Karl, som nu sägs ha bestämt sig för att lämna Frankrike, har nu intensifierat kontakten med Alfred Gärdes väg. Enligt uppgifter till Klackar & Grejer ses Svensson som ett högst realistiskt och i det närmaste klart nyförvärv hos IFK Göteborg. Bli inte förvånade alls om IFK:s mittbackspar under våren 2009 heter Karl Svensson och Ragnar Sigurdsson.

För Mattias Bjärsmyr kommer troligtvis att lämna klubben innan nästa allsvenska säsong startar. Mr Mild väntar endast på att ett acceptabelt bud ska inkomma till hans kontor, vilket det i dagsläget inte har gjort. Mild säljer "Bjärsa" om han får hem Kalle (förlåt, ibland är det oundvikligt), men inte till vilket pris som helst. Däremot står Bjärsmyr före Sigurdsson i kön, som nog får vänta minst till sommaren innan han släpps.

Eftersom knappt någon har sett Svensson spela på länge är formen svår att bedöma. Men att grunderna finns det för den forne landslagsbacken (ja men truppmedlem i alla fall), går väl inte att tveka på. Kanske vore det till och med ett uppsving för IFK? Bjärsmyr i all ära, men med rätt träning och matchning kan nog Svensson/Sigurdsson bli ett ännu bättre mittlås?

Med det bytet är nog Mild förhållandevis nöjd med truppen, även om det sägs att man jagar en offensiv förstärkning till. Martin Ericsson blev det inte, men kanske Andreas Johansson? Eller har Håkan och tränarna en bomb att vaska fram lagom till nyår?

Här är den troliga startelvan med två nyförvärv (Sana och Svensson):

Kim Christensen
Erik Lund, Karl Svensson, Ragnar Sigurdsson, Hjalmar Jonsson
Gustav Svensson
Stefan Selakovic, Thomas Olsson, Pontus Wernbloom, Tobias Hysén
Robin Söder

Gardering för att Jakob Johansson kan aspirera på Olssons plats, samt att högermittfältet är öppet efter Alexanderssons avsked. Någonstans lär de väl vilja få plats med Adam Johansson också?


In hittills: Tobias Sana (Qviding).

Troligtvis in: Karl Svensson (Caen).

Ut: Niclas Alexandersson (fikar och shoppar kläder, blir sedan lärare), Jonatan Berg (tränar med laget, letar provspel), Oskar Gustafsson (oklart, säkert Frölunda).

Ryktas det om in: Andreas Johansson (Ålborg), Mikael Nilsson (Panannanathinkaisososos).

Ryktas det om ut: Pontus Wernbloom, Gustav Svensson, Mattias Bjärsmyr, Ragnar Sigurdsson, Adam Johansson, Kim Christensen.

Flyttas upp: Robin Söder, Mikael Dyrestam, Nicklas Bärkroth.

Får kanske plats: Erik Dahlin (åter från Frölunda).

Får kanske inte plats: David Stenman (lånas ev. ut till Qviding), Petter Björlund.

Den långsiktiga effekten av Bosman

Alla har väl följt snacket och ryktena om Mattias Bjärsmyrs eventuella proffsäventyr. För ett litet tag sedan nåddes vi av uppgifterna om att Mattias inte vill skriva på ett nytt kontrakt med IFK Göteborg, hans nuvarande sträcker sig över nästa säsong. Detta kan ju låta som en slitning mellan två parter, något som många tidningar även skrivit om.

Men allvarligt talat, är det någon som är förvånad? Är det här så jävla konstigt egentligen?

Nej, det här är den yttersta konsekvensen av Bosman-domen. Det här är bara sunda affärer. Mattias Bjärsmyr sitter på utgående kontrakt. Bakom Mattias sitter en agent och rådgivare i Martin Dahlin som skall hjälpa honom att ta nästa steg i sin karriär. Det här handlar självklart inte om klubbkänsla eller slitningar i egna leden.

Tänk er följande två utvecklingar: Mattias skriver inte på något kontrakt, är lagkapten i U21, spelar regelbundet i Allsvenskan under vårsäsongen 2009. Antingen säljs han efter eller före U21 EM eller i värsta fall för IFK Göteborg, om man tänker ekonomiskt, Mattias skriver på ett free-transfer avtal med annan klubb och går gratis efter säsongen 2009.

Eller så skriver Mattias på ett nytt kontrakt med Blåvitt, spelar hela vårsäsongen i Allsvenskan, spelar U21 EM och säljs före eller efter turneringen till ett bra pris då han sitter med kontrakt.

Vilket av dessa alternativ är mest gynnsamt för Mattias Bjärsmyr, Agenten och Köparen? Och vilket är mest gynnsamt för IFK Göteborg?

Liknande fall blir ju allt mer vanliga. Gais förlorade en av sina bästa spelare, Bobbie Friberg Da Cruz, till ett danskt mittenlag utan att få en krona då hans kontrakt går ut i årskiftet. Det här är bara början.

Kärnfrågan är ju om klubben skall låta en spelare som inte vill skriva på ett nytt kontrakt få speltid. För mig känns det självklart att alltid spela med det bästa laget, påskrivet kontrakt eller inte.