Den allsvenska säsongen har precis tagit slut. Gais har lyckats klara sig kvar i allsvenskan. Detta är naturligtvis något att fira. Bankett salen på Valand bokas och spelare, ledare, familjer och sponsorer möts i dörren av champagne.Festsorlet dämpas när Ingvar Oldsberg kliver upp på scenen. Ingvar Oldsberg, mannen med det blåvita hjärtat, grabbar tag i micken och kör lite klackar och grejer. Grattis grattis. Tre minuter senare ursäktar sig Ingvar och säger att han måste lämna stället för han har ett annat evenemang på gång. Men innan han dribblar sig ner från scenen drar han igång husbandet och kör ett par rader i Frank Sinatras anda, ” I did it my WAAAAAAAAAY”, ridå. Ingvar förvinner och ingen förstår riktigt vad som hänt.
Timmar senare står James Keene i baren med en öl.
- I love gais, säger han.
- Det är min tur nu, nu lägger jag all min kraft på Premier League. Gais kommer alltid att vara en stor del av mitt hjärta, fortsätter han.
Några veckor senare skriver han på för Elfsborg.
I en annan del av lokalen står Jonatan Berg med en öl i handen.
- Det är IFK Göteborg som gäller nu säger han.
Allsvenskan 2007 drar igång och Jonatan sveper in ett mål mot AIK. Senare flyttar han till Trelleborg. I oktober vinner blåvitt guldet. Jonatan står bredvid.
- Nu är det IFK Göteborg som gäller, säger han.
Allsvenskan 2008 drar igång och Jonatan sveper in ett mål mot AIK.
Vad som händer nu? Det vet inte jag.
Jag tänker inte backa bandet längre än till 2005 av etiska och sportsliga skäl utan börjar rakt av med Wilton Figuereido. 28 matcher i Superettan gav 15 baljor och Gnagets miljoner svepte in som en våt dröm över Gaisgården... Trots fansens protester. 
