Visar inlägg med etikett Gnäll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gnäll. Visa alla inlägg

fredag 6 februari 2009

Home Sweet Home


Väl hemkommen efter ett organiserat kaos regisserat av Ryan Air från London så har man äntligen hittat till rätt plats. Gamla Ullevi och den enda möblerade logen för tillfället. Ett litet krypin där jag tänkte delge er några tankar efter en liten rundtur under förmiddagen.



Först till London och en makalös inramning när West Ham besökte The Gunners på The Emirates på lördagen. Visserligen 0-0 vilket var lite trist men allt runt omkring med souvenirshop, pubar, lounge 60.000 på läktaren samt Arshavin-hysterin som rådde går inte att beskriva. Arsenal kan det här med att hålla i ett fotbollsevenemang till 100% och vi gick nöjda och belåtna därifrån. Det här med arrangemang kring en fotbollsmatch samt all kultur omkring är engelsmännen helt överlägsna alla andra. Så enkelt är det fast Highbury hade aldrig kännts fel en gång till i livet...

Dagen efter hamnade vi som sagt i ett London dör ett gäng snöflingor lamslog hela staden. 10 miljoner människor var paralyserade och sprang ut och tog bilder som om de sett ett norrsken. Tunnelbanan stängdes ner, bussar slutade gå och taxibilarna (de få som vågade sig ut) kanade omkring med skrämda Pakistanier och 60-åriga engelska gubbar bakom ratten med torrskoda, blankslitna däck. Vi smällde med refuger och hasade omkring överallt innan vi väl kom fram till Stansted. Sen började helvetet.

Inställt och ingen kunde svara på frågor, ej heller vara behjälpliga. Vi fick tag i 5 st biljetter via SAS till Köpenhamn från London City Airport och att ta sig dit var en resa i sig. Vi hamnade i alla fall till slut på ett skyffe i Notting Hill där vi kunde övernatta inför den äntligen fixade hemresan från Heathrow direkt till Landvetter dagen därpå. Hemma igen efter 36 timmars virrvarr... *suck*

Skit i det nu för man kom hem hel och det är det som räknas och att Emirates numera adderas på listan över scener man besökt känns viktigare på något sätt.


Till Gamla Ullevi då, som snart skall ha premiär efter lång väntan. Utanför ser det ut som det alltid gjort och man undrar hur detta skall bli klart till i april. Och har man väl börjat undra över det externa så kan man lika gärna tänka på hur insidan skall kunna fungera med, för det finns brister.

1. Det kommer att regna någon eller flera gånger i Göteborg i år och har man då biljett på nedre sektionen samt de tre översta bänkraderna på övre halvan så blir man dyngsur och vi pratar om ca 7-8000 sittplatser. Taket samt öppningarna under detsamma är inte riktigt genomtänkt.

2. När det väl öster ner sen så är dräneringen usel och stora pölar kommer att samlas på betongläktarna vilket kommer att vara blött, slaskigt och frustrerande, även när det har slutat.

3. Arenan har ej ännu börjat installera mediautrustning av den enkla anledningen att man inte har haft den kompetensen. Man räknar kallt med OB-bussar utanför precis som förr istället för att göra som Åby och Scandinavium, inreda en egen TV-studio. Jag vet för arenachefen bad mig personligen att ta fram ett förslag på vad som behövs där inne... 60 dagar före premiären?

4. Det finns inga golvbrunnar i golvet på samtliga kiosker, vilket kan göra att samtliga enheter kan stängas om Miljö och Hälsa bestämmer sig för ett litet besök. Att det saknas en del handfat en de ställen med förstärker bara hur klantigt man planerat detta. Hur glömmer/missar man detta? Higab...hallå?

Missförstå mig rätt nu. Det finns fler brister men jag orkar inte dra detta nu för jag längtar som faan efter att detta skall komma igång och lite barnsjukdomar kommer vi att få leva med, så är det bara. Jag ville bara gnälla av mig lite... :)

/Sportchefen

söndag 14 december 2008

Domardravel på en söndag...

Detta är några högst personliga reflektioner och bygger egentligen enbart på egna hysteriska utfall i soffan framför TV:n. Kanske det beror på att jag är risig i stridens hetta att bedöma det som händer, men när man sen ser skillnaden på nivåerna och toleransen i de olika ligorna känns ändå min frustration berättigad.

Jag har kritiserat en del Svenska (internationella) domare tidigare och kommer att göra det även här och nu. Med vissa undantag då givetvis. Först och främst så måste vi titta på förutsättningarna. Våra domare jobbar med små ekonomiska medel och därför blir kvaliteten därefter. Vilket avspeglar sig när några av dem kvoteras in i EM, VM och Champions League sammanhang.

När Martin Hansson strutsar omkring i Allsvenskan så funkar det emellanåt men när han drar på charter till Rom, Barcelona eller Kiev med mediokra "linjemän" så strandar de mesta och begreppet "Svensk offside" samt "Våga blåsa straff" får en ny innebörd. Helt plötsligt är Hansson och Co internationella strutsar. Helt plötsligt fegar karln ur och slutar agera med pondus och bara ler så där äckligt in i Del Piero eller Rauls ögon. De assisterande blundar för att göra bort sig och 2-3 solklara straffar rinner ut i sanden på varenda semestermål.




Erik Fredriksson sket ner sig också på den europeiska fronten, flera gånger dessutom och jag tror i min envishet att tack det är vare hans "blunders" som vi kvoteras till gruppspel och inte de stora matcherna, med undantag av Anders Frisk då... Mannen som kunde slicka upp ett välbetalt proffs i brygga med blicken, smajlet och framför allt frisyren. Frisk fick en dänga av "Terror-Tommy" på Stadion och efter det så ändrades hans beteende märkbart. Det fanns inte en Allsvensk spelare som gillade Frisk efter det, fråga Håkan Mild. Men ute i Europa så hade Frisk fått falanger både för och emot. Vem minns inte myntet i Rom eller EM-finalen 2000? Frisk har satt sina spår i Europa, men inte i Allsvenskan, tyvärr.


Peter Fröjdfeldt kan gå in under kategorin "Gott å blandat". Han har den där stålblicken och mindervärdskomplexet och önskan om att det var han som gjorde avspark istället för Totti och DeRossi lyser igenom under den välansade silverlooken. Men Peter skall ha eloge för sin snabba bedömningsförmåga och han steg i graderna i EM senast när Holland gjorde 1-0 på Italien. Hela världen, inklusive undertecknad, skrek offside men det fanns ju en paragraf i domarboken som godkände målet och detta uppfattades av Fröjdfeldt på en 1/1000 sekund. Van Nistelrooy var ju två meter offside men eftersom Panucci hade kravlat sig bakom kortlinjen strax innan bedömdes han som i spel. Det tog ett par minuter och repriser innan de flesta hade accepterat beslutet men efter det var det bara lovord på läktaren, även italienska. Ja, även hemma i soffan också.

Till sist så måste jag bara nämna Efon Ask, en medioker domare från Malmö som fick döma en del internationella matcher men oftast på linjen. Ask hade glimten i ögat och visste hur man skojade med spelarna trota allvaret och denna gången skulle han åka på ett UEFA-uppdrag till Warzawa. Han skulle döma från linjen i en semifinal där Erik Fredriksson tilldelats huvudrollen. Efon hade alltid tyckt att Fredriksson varit en stel och trist typ och detta förstärktes under hela resan och i omlädningsrummet då det skulle pratas engelska enbart. Vår huvuddomare ville anpassa sig och ville språkträna hela resan.


Ask höll mest käften men funderade ändå på att ge tillbaka. Tillfället kom iden 57:e minuten av matchen. Det stod 0-0 i en kokande Polsk gryta med över 35.000 på läktarna, där stadens stolthet Legia Warzawa spelade kvartsfinal. Efon, som för tillfället, befann sig på den "tomma" planhalvan började plötsligt vifta med sin flagga och publik, spelare och funktionärer började uppmärksamma den viftande linjedomaren och petade på Fredriksson samtidigt som de pekade på Ask. Fredriksson fick älga 60 meter bort till Ask där följande dialog utväxlade sig.

EF: What is it?
EA: ...
EF: What is it Ask?
EA: ...
EF: ???
EA: In Swedish!
EF: Vad är det Ask?
EA: Jag undrar bara om du känner till något shysst horhus här i Warzawa??? :)

Fredriksson tappade hakan och lufsade sakta tillbaka till det andra straffområdet och möttes av förvånade blickar. Vad hade hänt? Ingen fick reda på sanningen heller för i matchprotokollt stod det senare att den assisterande domaren upmärksammat huvuddomaren på att hans "klocka" kunde ha gått fel och behövde synkas...

Efon Ask utnämns efter det och även den incidenten när han gav sig själv ett gult kort i en allsvensk match för Klackar och Grejers favvodomare. Ulf "Utta" Eriksson är K&G med...

Jag vet att jag gnäller mycket nu men håll med om att fotbollen utvecklas snabbare än vad en domartrio orkar med? Visst det finns en fjärde man vid linjen och visst har de kommunikation via headset men det räcker ändå inte.


Hur skall vi lösa problemet? En till domare på planen? Målkameror? Offsidekameror? Skall man göra som i NFL att man spelar färdigt en situation, trots en flaggvinkning men tittar på det i efterhand på en TV och tar beslutet efter det? Hur länge till skall vi hemma i Sverige få uppleva dessa erbarmeliga bedömningar av Offsides? Svenska Offsides där den assisterande är så kass att han viftar så fort någon är fri?

Har vi råd med att göra dessa förändringar? Ordet är fritt, bara ni inte gnäller om att vi på Klackar och Grejer är ledsna över att IFK inte har en mittfältsgigant. ;)

Kom tillbaka Ulf "Utta" Eriksson allt är förlåtet.

/Sportchefen